Visst lever jag, men har det lite tufft just nu...
Och har därmed ingen större inspiration i att skriva...
Det är många tråkigheter på en och samma gång, och
man hinner inte hämta sig från det ena
innan det är dax för nästa :(
Det är svårt att se sin mamma sjuk...
Men nu vet vi iaf att det finns ett hopp för henne ♥
Jag och Wilda tränar på halvfart just nu..
Men det blir desto fler skogspromenader,
och det är ju viktigt det med,
det är ju där hon ska bygga sina muskler ;)
Och det är där som jag hämtar kraft...
Man blir så varm i hjärtat av att se sina bästa vänner
vara så glada och lyckliga som de är just i skogen.
 |
| Älskar pinnar :) |
 |
| Båda vill förstås ha samma pinne :) |
 |
| Mina hjärtan♥ |
 |
| ♥ |
 |
| Underbar solnedgång ♥ |
Jag fick ett youtube klipp av en syster som jag
Fungerar inte klippet så klicka HÄR :)
Ta väl hand om er och era fyrbenta vänner
♥
Carpe Diem
3 kommentarer:
Jag förstår att livet ibland kräver av en än man har att ge! Hoppas att saker och ting löser sig!
Ja,i svåra tider står skogen där som en som en god gammal vän.Och här har du en till....som blev glad att hitta dina rader här idag.
*kramar och tankar*
Sv: Det var säkert bara en synvill! :P
Skicka en kommentar